Betydelsen av den bombade kyrkan i Gaza

Därför vill fanatikerna på båda sidor att vi ska glömma bort de kristna palestinierna

Vatican News hemsida efter attacken på den katolska kyrkan i Gaza i morse

De kristna palestinierna passar inte in i de religiösa fundamentalisternas berättelser om krigen i Mellanöstern. Just därför är det så viktigt att de inte glöms bort.

För de hjälper oss att se bortom propagandans karikatyrer och fanatikernas symboliska, mytologiska och religiösa tolkningar av kriget. När vi gör det upptäcker vi det mänskliga lidande som borde uppta oss mest av allt i denna tragedi.

När kriget mellan Israel och Hamas bröt ut lyfte på påven Francisus luren och ringde –eller FaceTime:ade, om man ska vara exakt – Den heliga familjens kyrka i Gaza. Han fortsatte att göra det varje kväll, även under sin svåra sjukhusvistelse i början av 2025. Ett tag var de kristna i Gaza hans enda kontakt med världen utanför sjukhuset.

Det var en profetisk handling. Telefonsamtalen till de kristna i Gaza var ett uttryck för solidaritet – men samtidigt en påminnelse om att detta inte är ett ”religionskrig”. Det finns människor av olika tro och övertygelse på båda sidor.

Detta vill extremisterna att vi ska glömma bort. Hamas vill göra kriget till en konflikt mellan “den muslimska världen” och ”det judiska Israel”. På samma sätt ser många kristna sionister detta som ett krig mellan “Guds folk” och “Guds fiender”.

Kristna palestinier passar inte in i någon av berättelserna. En kyrka på bland “Guds fiender” – det skaver för sionisterna. Och samma kyrka gör det svårt för islamisterna att beskriva detta som ett krig mellan “den kristna väst” och “den muslimska världen”. Men när bilderna på denna sönderbombade kyrka kablas ut över världen kan vi inte undgå att se att den finns här.

Fanatikerna förenklar verkligheten för att kunna fortsätta sina krig. Men världen är inte svartvit, utan full av nyanser. De kristna palestinierna en viktig sådan nyans.

De kristna palestinierna har funnits i dagens Israel och Palestina sedan Jesus tid. Församlingar växte tidigt fram i Jerusalem, Betlehem, Nablus, Gaza och andra städer i området. I dag är mellan 1–2 procent av befolkningen på Västbanken kristna, och innan konflikten bröt ut bodde 3 000 kristna palestinier i Gaza. De flesta av dem är araber, och de tillhör olika kyrkor: katolska kyrkan och ortodoxa kyrkor.

Prästen Gabriel Romanelli som sårades i attacken.

Den katolska församlingen på Gaza heter Den heliga familjens kyrka, och den har den senaste tiden tjänat som tillflyktsort för omkring 500 palestinska flyktingar – såväl kristna som muslimer, inklusive äldre och barn med funktionshinder. När den besköts sårades flera, bland dem prästen Gabriel Romanelli. Två personer dödades också: En 60-årig vaktmästare och en 84-årig kvinna.

Exakt vad som hänt, och varför, är fortfarande inte fullt utrett. Israels armé säger att de utreder händelsen. Den katolska patriarken i Jerusalem, Pierbattista Pizzaballa, skrev i ett uttalande:

”Two persons were killed as a result of an apparent strike by the Israeli army that hit the Holy Family compound this morning.”

Italiens konservativa premiärminister Giorgia Meloni har också uttalat sig:

“The Israeli raids on Gaza have also hit the Holy Family church. The attacks against the civilian population that Israel has been carrying out for months are unacceptable. No military action can justify such behaviour.”

Påve Leo Pope Leo XIV kommenterar i ett telegram att han är “deeply saddened to learn of the loss of life and injury caused by the military attack” och återupprepar sin vädjan om eldupphör.

Det är någon slags hederssak i krig att man inte förstör heliga byggnader. Troligen kommer IDF säga att det var ett misstag, och det var det säkert. Men det var knappast oväntat, för det är just detta som är problemet med bomber: De gör inte skillnad på kyrkor och bunkrar, precis som de inte kan skilja på barn, civila och terrorister.

För granater och pansarskott är ingenting heligt.