För en månad sedan publicerade forskningsinstitutet V-Dem sitt demokratiindex, som visar att USA just nu rör sig mycket snabbt i icke-demokratisk riktning.
Landet har rasat från 20:e till 51:a plats på bara ett år – en nedgång som saknar motstycke bland moderna demokratier. Bakom raset ligger en maktkoncentration till presidentämbetet under Donald Trump. Han har undergrävt rättsstaten genom att politisera statsförvaltningen, utöva påtryckningar mot rättsväsendet och angripa medier, akademi samt medborgerliga friheter.
Trumps största och starkaste väljarblock är USA:s vita evangelikaler. Över 80 procent av dem röstade på honom – och än i dag, trots denna utveckling, stöttar nästan 7 av 10 av dem honom.
Auktoritära tendenser tycks alltså inte avskräcka den evangelikala väljarkåren – men hur ser det ut bland deras trossyskon i Sverige? Är de svenska frikyrkorna en demokratisk motkraft eller en grogrund för auktoritära strömningar?
Statsvetarprofessorn Magnus Hagevi har tidigare visat att frikyrkliga väljare är betydligt mindre benägna att rösta på Sverigedemokraterna än genomsnittsväljaren; stödet för partiet är ofta bara hälften, eller rentav en tredjedel, så stort som i resten av befolkningen.
Men vilken är deras inställning till demokrati, egentligen? Och hur är det med deras benägenhet att lystra till auktoritära locktoner? Fram till nu har kunskapen på området varit begränsad, men statsvetaren André Casselbrant kastar ljus över frågan i sin masteruppsats ”Den frikyrkliga religiositeten och demokratins anda”, som finns tillgänglig för nedladdning här.
Det som gör denna studie särskilt angelägen är bristen på empiriska data om Sveriges frikyrkliga minoritet. I USA utgör evangelikaler omkring 20 procent av befolkningen, vilket ger dem en statistisk tyngd som är lätt att fånga upp i opinionsmätningar. I en svensk kontext rör det sig snarare om 2 procent; i en standardundersökning med 1000 respondenter blir den frikyrkliga rösten därmed statistiskt osynlig.
Casselbrant kringgår detta metodologiska hinder genom att samla in data direkt via lokala församlingar – han har valt Uppland som undersökningsområde. Genom att kategorisera de svarande som antingen teologiskt konservativa (Pingst, Evangeliska Frikyrkan) eller teologiskt moderata (Equmeniakyrkan), belyser han en intern dynamik som sällan synliggörs. Studien ger inte bara en bild av frikyrkliga politiska attityder i stort, utan även av de politiska skiljelinjerna.
Utan att gå igenom studien i dess helhet – den finns som sagt att läsa här – vill jag lyfta fram några intressanta fynd. (Ett förbehåll: diagrammen är mina egna, men baserade på Casselbrants data. Eventuella felaktigheter i visualiseringen faller därmed på mitt ansvar.)
Låt oss börja med det grundläggande: Hur röstar de frikyrkliga? Jag har tidigare uppmärksammat att stödet för Kristdemokraterna har eroderat bland regelbundna gudstjänstbesökare, samtidigt som en betydande del av de kyrkliga väljarna har rört sig vänsterut.
Det gällde dock gudstjänstbesökare i allmänhet. Hur ser det ut bland de frikyrkliga?
I diagrammet nedan syns partisympatierna hos de olika frikyrkliga: grön stapel för Equmeniakyrkan, blå för Pingst och EFK. Jag har dessutom lagt in valresultatet 2022 som en jämförelsepunkt (röd stapel).
Kontrasterna mot riksgenomsnittet är slående. Miljöpartiet och Centerpartiet har ett betydligt starkare stöd bland frikyrkliga än hos genomsnittsväljaren, medan Vänsterpartiet och Moderaterna underpresterar.
Mest anmärkningsvärt är kanske det minimala stödet för Sverigedemokraterna: endast en procent i Equmeniakyrkan och fem procent inom Pingst och EFK. Det är lägre än i de undersökningar där vi sett stödet från hela gruppen gudstjänstbesökare. Det stöder tesen att SD:s kyrkliga fäste främst finns inom Svenska kyrkan, snarare än i frikyrkligheten.
KD ligger, som förväntat, högt hos konservativa frikyrkliga – även om siffran är lägre än vad den var bland samtliga gudstjänstbesökare för tjugo år sedan. I Equmeniakyrkan, däremot, är stödet för KD nästan helt urholkat.
Intressant att notera att Liberalerna fortfarande har relativt högt stöd i Equmeniakyrkan – men med tanke på aversionen mot SD i den kyrkan undrar man om siffran ändrats under de senaste månaderna?
Som helhet är moderata frikyrkliga vänsterlutande medan de konservativa lutar åt något höger – särskilt om man lägger till Kristna Värdepartiet, som får förvånande många röster.1
“Andelen som uttrycker negativa attityder gentemot muslimer är tre gånger lägre bland frikyrkliga än i samhället i stort.”
En av frågorna i Casselbrants undersökning handlar om tolerans: vilka grupper i samhället man ogillar.
Andelen som uttrycker negativa attityder gentemot muslimer är tre gånger lägre bland frikyrkliga än i samhället i stort. Samtidigt är dubbelt så många frikyrliga skeptiska till Sverigedemokrater. Klimatförnekare är mer ogillade bland frikyrkliga än i samhället i stort, samtidigt som man (föga förvånande) är mer toleranta mot abortmotståndare.
Hur landar då frikyrkliga i demokratiindex, när sådant som tolerans, politiskt engagemang, stöd för demokrati vägs samman? Det visar sig att politiska engagemanget och stödet för demokrati är något högre i Equmeniakyrkan – men även i Pingst och EFK ligger det över genomsnittet.
Även om pingstvänner och EFK-folk på gruppnivå är något mer konservativa än samhället som helhet, så är denna gren av frikyrkligheten inte mer auktoritär än samhället i stort – snarare tvärtom. Casselbrant själv sammanfattar slutsatsen av sin studie så här:
“De frikyrkliga i Uppland är mer demokratiskt sinnade än svenskar i allmänhet, vilket talar för att det finns ett positivt samband mellan frikyrklig religiositet och demokratiska attityder och värderingar. Det skiljer dem från sina amerikanska trosfränder, som är mer auktoritärt lagda.”
Att Uppland är undersökningsområde för uppsatsen är intressant, eftersom det är ett distrikt som politiskt brukar uppfattas som mer konservativt än Göteborg, Örebro och kanske till och med Jönköping. Det skulle ha varit intressant att se motsvarande undersökning i de områdena.
Vit Rök är en Substack om religion och dess påverkan på politik, kultur och samhälle. Den drivs av Joel Halldorf – professor i kyrkohistoria, författare och skribent. Texterna ligger öppna men om du har möjlighet får du gärna stötta arbetet genom att teckna en betald prenumeration till priset av en kopp kaffe i månaden! Och tipsa gärna andra som du tror kan vara intresserade om Vit Rök!
Siffrorna är inte statistiskt säkerställda – se Casselbrant, Den frikyrkliga religiositeten och demokratins anda, s 13–20 för metod och metodologiska överväganden.
Tack för en intressant genomlysning!
73 procent för C+MP+S. Det hade varit en bra regering