Jag påmindes häromdagen om att det gått ett år sedan jag öppnade för möjligheten att vara med och stötta Vit Rök ekonomiskt – något som ni i dag är flera hundra som gör!
Jag är oerhört tacksam för stödet – både för att det ger mig möjlighet att skriva och för förtroendet som det innebär. Detsamma gäller alla er som skickar kommentarer eller kommer fram och berättar att ni läser när jag är ute och föreläser.
En del av er frågar “hur jag orkar”, med tanke på de aggressiva kommentarer som dyker upp i sociala medier då och då. Svaret är ganska enkelt: de bleknar jämfört med den stora och väldigt fina respons som jag får från många av er som läser.
Så än en gång: varmt tack för ert stöd och uppmuntran!
I veckan har jag varit ute och rest: först till Helsjön, där jag mötte Svenska kyrkans folkhögskolor. Sedan vidare till Växjö, där jag först föreläste på ”Biskopens dag”, som Fredrik Modéus bjudit in till, och sedan på stadens bibliotek. Tre väldigt fina samlingar!
I väntsalar och tågkupéer har jag jobbat på ett projekt som kommer ut nästa vecka, men som kräver ganska mycket inläsning och eftertanke. Därför blir det något lite lättare denna gång.
För det första kan jag tipsa er som inte kunde resa till Bokmässan i Göteborg om att många av samtalen spelades in. Svenska kyrkans fina scen Se människan lägger ut det mesta, inklusive mitt samtal där – jag klistrar in det nedan. Även Betlehemskyrkan och Valv har lagt ut sina arrangemang från veckan. Samtalet mellan America Vera-Zavala, Sverker Sörlin och mig, under ledning av Robert Eriksson, finns här.
En sak till som jag inte vill att ni ska missa. När jag kom hem från Bokmässan spelade jag och min vän Patrik Hagman in ett avsnitt av Läsarpodden. Den här terminen har vi bestämt oss för att göra en serie på temat kristen tro. Fast via skönlitteraturen.
Vi börjar med ett avsnitt om Fadern och Skaparen, utifrån G.K. Chestertons Mannen som var Torsdag. Avsnittet finns att höra på Spotify eller ”där poddar finns”. Jag tycker att det blev rätt bra! Och i dag fick jag hem boken som vi ska utgå från i vårt Jesus-avsnitt: Göran Tunströms Ökenbrevet.
I veckan gör vi något spännande på EHS: en förmiddag om påvens AI-encyklika. Det är mina kollegor Rikard Roitto och Frida Mannerfelt (numera i Lund) som har dragit ihop detta, och det äger rum nu på fredag, den 9 oktober, klockan 10.30. Mer information finns här – och om ni följer länken hittar ni också en Zoom-länk, ifall ni vill vara med digitalt!
Till sist, för att ni ska få något mer med er, kommer här ett översatt utdrag ur ett av de mest uppmärksammade talen som Leo höll under sin Frankrikeresa. Det hölls vid Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – någon har kallat det Leo “magna charta”.
Påven talade om kulturens betydelse för mänsklig blomstring och om hur vi kan värna vår mänsklighet i en tid av snabb teknisk utveckling. Den grundläggande fråga som talet kretsade kring var: Vad innebär det att vara människa?
Precis som i encyklikan använde han Babels torn som bild – men denna gång ställde han det inte mot byggandet av Jerusalem, utan mot pingstdagen. Här är utdraget – håll till godo, och än en gång: tack för ert stöd!
Påve Leo till Unesco – hela talet finns här.
“Låt mig lyfta fram två bilder ur Bibeln, mänsklighetens stora kulturskatt: Babels torn och pingstdagens torg. De gestaltar två olika former av enhet i den mänskliga familjen. Även i dag behöver vi ständigt urskilja vägen framåt och förstå meningen med den historia den är en del av. Dessa bibliska berättelser skildrar två slags samhällsliv som hjälper oss att reflektera över vår egen tid.
Babels torn representerar en enhet som påtvingas genom herravälde (jfr 1 Mos 11:4). Samtidigt visar tornet att ju mer makten förtrycker, desto mer försvagar den sig själv och blottar sitt omänskliga ansikte. Det ser vi i det lidande och de orättvisor som despotismen orsakar, liksom i den exploatering som skadar både samhället och miljön. Historien lär oss att många imperier har berusat sig av sin makt, för att sedan förtäras av den och falla samman som ett torn som kollapsar.
Följden av detta högmod är splittring. Anspråket på att göra sig lik Gud och lägga folken under ett och samma ok leder till språkförbistring – en oförmåga att förstå varandra. I stället för att nå himlen, som avsikten var, faller Babels torn samman. Resultatet är dubbelt olyckligt: enheten byggde på tvång, och den mångfald som följer på tornets fall präglas av konflikt.
I dag återkommer Babels frestelse i en globalisering utan broderskap, i en girig finansiell kolonialism, i påtvingade ideologier och i alla dessa ‘kontakter utan band’ som reducerar människolivet till en handelsvara. Till och med vetenskapen kan upphöra att bidra till människans utveckling när den reduceras till ett redskap för maktutövning. Då riskerar den i stället att förvanska frukterna av människans arbete.
I dag har vi verktyg som på ett ögonblick kan förbinda människor och kontinenter med varandra. Samtidigt ser vi nya former av isolering, materiell och andlig fattigdom och övergivenhet. Kommunikationen har blivit mycket snabbare, men inte nödvändigtvis mer sanningsenlig. Vi har ett överflöd av information – men information är inte detsamma som vishet.
Utan en gemensam etisk grund riskerar våra många kommunikationskanaler att sprida alltmer falsk information och förmedla ord utan mening. Då hindrar de dialogen i stället för att främja den.
Artificiell intelligens förstärker detta problem. Sådana system kan visserligen se samband mellan data, men de kan inte besvara frågor om människolivets mening, som har sina rötter i levd erfarenhet. Ändå kan människan inte leva utan mening. Meningen är sinnets syre.
Kommunikationens utmaningar är därför alltid också utbildningens utmaningar. De gör frågan om sanning till en fråga om social och historisk rättvisa. Utbildning på detta område är avgörande, och jag välkomnar Unescos program för medie- och informationskunnighet, som främjar en ansvarsfull användning av medier och digitala verktyg.
Utan sanning blir språket underkastat våldets logik och de mäktigas godtycke. Då utestängs människor i vinstens namn och oskyldiga dödas i frihetens namn. I stället för att respektera lagen åberopar makthavarna den när den tjänar deras intressen och åsidosätter den när den begränsar dem. Till och med rättvisan behandlas som en vara som kan köpas och säljas.
Om vi inser att lagens förfall börjar med hjärtats förfall kan vi också förstå hur varje vetenskap riskerar att förlora sin mening när den bedrivs utan etik. För då upphör den att tjäna och återspegla människans värdighet.
Mot denna bakgrund uppmanar jag hela det internationella samfundet att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av barn och unga. I den digitala tidsåldern får deras sårbarhet aldrig bli en möjlighet till exploatering. Må dessa tekniker stödja deras utveckling, utbildning och relationer, värna deras frihet att tänka och urskilja och alltid tjäna människans värdighet.
Det förfall i kulturen som vi här talar om finner sin upprättelse på pingstdagens torg. Där tas ett budskap om fred emot som ett glädjebud av människor från alla folk. Budskapet förkunnar Jesu uppståndelse: livets seger över döden och den frälsning som ger världen hopp.
På pingstdagen blir torget en plats där man firar den fred som läker varje kränkning av människan. Var och en hör budskapet ‘på sitt eget modersmål’ (jfr Apg 2:8). Gemenskapen undertrycker inte mångfalden. Tvärtom låter den mångfalden blomstra i en samklang av röster och ansikten.
När freden förkunnas blir kulturernas rikedom bärare av en universell sanning. Bibelns undervisning visar oss därmed vägen till det vi alla söker: ‘den enhet som inte utplånar skillnaderna, utan värdesätter varje människas personliga historia och varje folks sociala och religiösa kultur’ (Predikan vid mässan som inledde pontifikatet, 18 maj 2025).
Det är inte Babels herravälde, utan pingstens fred, som gör en sådan gemenskap mellan alla folk möjlig. Varje kultur förverkligar därför sin högsta visdom när den söker fred och allas bästa. Därigenom vittnar den om den sanna innebörden av vår mänsklighet.”
Vit Rök är en Substack om religion och dess påverkan på politik, kultur och samhälle. Den drivs av Joel Halldorf – professor i kyrkohistoria, författare och skribent. Texterna ligger öppna men om du har möjlighet får du gärna stötta arbetet genom att teckna en betald prenumeration till priset av en kopp kaffe i månaden! Och tipsa gärna andra som du tror kan vara intresserade om Vit Rök!






Tack Joel för du delade Leos tal. Så otroligt klart o vägledande för vår tid.
Sen önskar jag dej all Guds välsignelse i allt det du gör 🙏
Intressant läsning med Magna Charta